Vårt språkutvecklande klassrum

Nu har vi hittat våra rutiner med Livet i Bokstavslandet för åk 3 och det språkutvecklande arbetet framträder tydligt. 

Sekvensbilder, läsfixarkort, läsebok och låda med lappar redo!

Eleverna får diskutera och interagera kring Livet i Bokstavslandets texter. Ulf Starks gripande berättelse om den nya flickan i klassen, Ljuba, fångar och berör eleverna på ett djupare plan. A-delen av varje kapitel i läseboken handlar om barnen i Bokstavslandet medan B-delen spinner vidare på A-textens tema och är skriven enligt en viss texttyp. I de strukturerade gemensamma textsamtalen använder vi oss av lässtrategierna före, under och efter läsningen. 

Som verktyg finns lässtrategikort (med likadana läsfixarsymboler som i arbetsboken) och VÖL-tabell, som kan tydliggöra läsföståelsearbetet. Denna gång använde vi läsfixarkorten till A-texten och VÖL-tabellen till B-texten. 

För beskrivande text är VÖL-tabellen ett konkret redskap och där kan man få in läsförståelsestrategierna på ett tydligt sätt.

Vet: Vad vet vi om ämnet? och Vad tror vi texten kommer att handla om?

Vi läser rubriken, tittar på bilderna, läser underrubriker och bildtexter. Vi diskuterar vad vi tror texten kommer att berätta. Genom att utgå från vad eleverna redan vet och kan så aktiveras deras förkunskaper och de är påkopplade innan vi börjar att läsa texten.


Önskar veta:

Vi reder ut nya ord och uttryck. Vi ställer frågor på olika nivåer om texten.

Lärt mig: Vi samlar nyckelord och sammanfattar sedan det vi lärt oss.

Till en början kan det vara svårt för eleverna att själva använda de här strategierna och då är det viktigt att man som pedagog går in och modellar/visar hur man gör. 

Bildsekvens- och värdegrundsövning.

Elevaktiviteten är hög när vi exempelvis använder oss av bildsekvensövningar och hjälps åt att sammanfatta berättelsen i A-delen av kapitlet. I värdegrundsarbetet spinner vi vidare på temat i läseboken genom att göra språk- och temaaktiviteter som passar till. I samband med A-kapitlet kunde vi samtala om rädslor och sedan skriva lappar med våra rädslor, som vi samlade i en låda.

UR:s TV-avsnitt kombineras med språklära- och stavningsträning.

Till varje kapitel i läseboken finns det ett avsnitt från UR Skola, som man hittar på www.urskola.se. Vill man se åk 3:s avsnitt hittar man dem i säsong 3 av Livet i Bokstavslandet. Varje avsnitt tar upp ett språkljud/stavning. I första kapitlet jobbade vi med bokstäverna l och j tillsammans, t.ex. orden ljus, ljuga, ljud, ljuvlig och ljumma. Ord med lj-  är också mer förekommande i tillhörande kapitel i läseboken och i arbetsbokens övningar.

Stavnings- och skrivläxa. 

I Livet i Bokstavslandets lärarhandledning för åk 3 finns till varje kapitel Ordväggen, som är tio utvalda viktiga nyckelord utifrån varje kapitel A och B. Orden är en blandning av de ljud som tas upp i respektive kapitel och andra viktiga eller högfrekventa ord, som eleverna först behöver lära sig att stava och förstå. Det kan självklart dyka upp andra ord, som vi tillsammans bör diskutera under den gemensamma läsningen.

Eleverna får träna på ordväggens ord, som finns som kopieringsunderlag med hjälplinjer. I arbetsbokens språkläradel, som hör till varje kapitel, finns många utmaningar i både stavning, meningsuppbyggnad och begreppsbildning.

Femfältare för att reda ut ords betydelse.

När texterna innehåller många nya ord för eleverna, såsom i B-delens text Flytt och flykt, får vi förbereda oss extra mycket. Ord som svält, asyl, invandrare, utvandrare, naturkatastrof och strid finns med i de förberedande övningarna innan vi läser texten.

I B-delen av kapitlet använde vi oss av femfältare för att reda ut ordens betydelse. Först gemensamt exempel på tavlan efterföljt av arbete i expert- och hemgrupper.

I femfältaren skriver eleverna en förklaring till ordet, ritar en bild till ordet, skriver en mening med ordet och slutligen skriver i vilket sammanhang ordet har använts eller hörts förut.

Eleverna lär sig nya ord bäst om de kan koppla de nya orden till sin förförståelse. De behöver påminnas om vad de redan vet och sedan koppla betydelsen av ordet till sin kunskap. Repetition av ordet är viktigt. Ju fler gånger ett barn hör ett ord ökar chanserna att ordet läggs till ordförrådet.

Orden vi arbetade med dök sedan även upp i arbetsbokens läsförståelsedel, bland annat i korsordet, där eleverna fick ytterligare en repetition. 

Klurigt korsord i arbetsboken.

Den verkliga kraften i förståelsestrategierna kommer efter att strategierna har lärts ut och eleverna börjar tillämpa dem på alla texter. Det är avgörande att vi som lärare inser skillnaden mellan att lära våra elever en lista med strategier och att lära dem bli strategiska läsare och tänkare. 

(Gear, 2015)

Betoning på den muntliga framställningen i undervisningen är något som inte får glömmas bort. En muntlig framställning är en betydelsefull beståndsdel i framgångsrik läs- och skrivundervisning, framför allt ur ett specialpedagogiskt perspektiv. 

(Tjernberg, 2013)

Det är ingen överdrift att påstå att det tal eleverna kommer i kontakt med i klassrummet är avgörande för inlärningen och för elevernas självkänsla. Vi lär och lär ut genom att tala!

(Gibbons, 2013)